Vecka 23

1 juni, 27 grader! DET ÄR SOMMAR! Och gud vad jag kommer att njuta. Denna veckan händer det mycket spännande – bror min fyller 24 idag, tyvärr bor han på Irland så vi har fått skicka virtuella grattishälsningar till han. Och efter skolan ska jag och min son åka och bada. Ingen räder för kallt vatten här men havet är kallt så förväntar mig skallrande tänder och kalla barntår som sen långsamt värms upp av solen när vi ligger och kramas på stranden.

Här även köpt ny bikini då min förra försvunnit – och jag vet inte vart. Det är dags för invigning. I helgen blir det mindre bad men desto mer vandring då vi ska promenera 4 ungar och 2 vuxna en bit på Blekingeleden. 9 km satsar vi på då yngsta ä 5, lagom takt.

Min son hittade förövrigt denna lilla lapp utanför porten – tänk när kärleken var så lätt som en papperslapp men ändå så svår att ett nej rev upp stora sår. Lösningen på det stavas G-L-A-S-S! Hjälper mot allt.

Vecka 21

Vecka 21 och jag delar med mig av en smygtagen bild tagen av min fina vän Celina, som är här på blixtvisit från Stockholm! Gosh vad man saknat henne. Söndagen ägnades åt att äta wraps, spela flaggspel och nu ska vi snart luncha ihop. Man måste passa på när man kan ses. Annars då? Läst ut Fattigfällan, så den kommer jag blogga om såklart. Ska ta min son till Kalmar i helgen som kommer, IKEA står till buds då jag påbörjat projekt göra om mitt hem. Och sen inte så mycket mer, tigga kattbilder av mamma kanske.

Varför då kanske ni undrar? Jo för lilla Fluttershy och Pinky Pie ska flytta hem till mig efter sommaren. Något att se fram emot faktiskt!

Cykelväder

Jag älskar att cykla. Snittar på ungefär 10 mil i veckan och det sliter på cykelslangen. I onsdags blev det ungefär 2 mil på min fina röda cykel som ett gäng till av mina vänner köpte åt mig när jag fyllde 30. Vi åkte för att köpa cykelhjälm till mig, då den också försvann när min förra cykel blev stulen. Stannade även på vägen för att äta hamburgare på Max. Det var så skönt, att sitta i solen och bara njuta. Och på hemvägen självklart använder jag min sprillans nya cykelhjälm. Billig livförsäkring. Andra livförsäkringar ifall du vill cykla säkert året om är de bästa lamporna du kan hitta på marknaden (tänk strålkastare mer än de där små gratislamporna man brukar få som sitter på snodd, jag har denna) och reflexväst. 

10 mil i veckan. Det är 520 mil om året. Tänk att jag kan cykla så långt!

Sista veckan i april

Sista veckan i april så hade vi 5 dagar ledigt, jag och min son. Har en envis hosta som inte ger med sig, så undviker folk. Dagarna flöt förbi, och vi odlade och planterade en massa, till exempel så försöker vi nu med att odla basilika i vatten, och än så länge mår den bra.


Vi lekte även, ute i en massa. Visst bor jag fint? Detta är en minut från där jag bor. Flyttade hit i vintras och är så fascinerad över alla körsbärsträd, syrener och rhondendron som alla växer runt hörnet. Jag ser ett japanskt körsbärsträd från köksfönstret, bara det är ju jackpot.

En liten kvist av det körsbärsträdet kan ha råkat hitta sig in i mitt hem också.

Vi hade ju en kung en gång som styrde landet från sängen, nu i karantäntider är jag nog sängkammardrottningen. Kan också delvis ha att göra med att jag för första gången i mitt liv sover själv i en 180-säng. Vad mycket plats jag har! Ossian och jag ägnade mycket tid åt att spela kort, schack och fia med knuff – i sängen och i köket. Han börjar bli stor nu, men är samtidigt så liten.

Tandpetarlook på Stumholmen

Måste förövrigt tipsa om Knock the House down på Netflix. SÅ JÄKLA BRA! Fram för fler kvinnor i politiken! Fanns även gratis på Youtube om du inte har tillgång till Netflix.

Lite så har det varit min lediga sista vecka i april. Inte rört mig många meter från mitt kvarter. Fast när karantänen är över – då är det jag som lämnar Karlskrona på obestämd tid.

Att vara här och nu

Har hela helgen varit ute med min son och tältat, fikat och lekt vid havet. Jag har alltid varit så nära naturen och nu när man ska undvika folk så har jag ännu mer tagit min tillflykt till skogen och havet. Jag är faktiskt helt övertygad att folk är lyckligare nu när de är i skogen så mycket, och försöker vara så mycket i nuet än innan – forskningen stödjer det. Jag hoppas att detta med att carpa diem, fånga dagen, yolo eller vad man nu kallar det är en vana som man tar med sig även efter pandemin.

Någon som verkligen lärt mig leva i nuet är Ossian. Han är helt fantastisk på att leka, påhittig, kreativ och rolig. Nu igår ville ungen hoppa i havet och vi spruta vatten, sprang på stranden och njöt av att vara fördjupa vår mamma/son-relation. Det är något som jag kommer ta med mig när jag är 80 år gammal, med insektsglasögon, färgglada kläder och ska berätta för barnbarnen om alla äventyr jag drog med deras pappa på.

Vecka 18

Valborgsveckan – och nog den underligaste valborg i mannaminne. Jag kollade igenom Google Foto för att få nån tillbakablick på vad jag gjort tidigare valborgar och låt mig säga, tydligen en hel del! Förra året var jag med min bror Leo på Långö, tog gryniga bilder, drack vin och gosade med hundar sen på klipporna längre bort.

2018 blev det också brasa men med min son Ossian på Saltö. Ett lugnt Valborgsfirande som mest bestod av fotbollsspel och pinnar.

2017 var även det med min son Ossian och vi hade tydligen en heldag i Göteborg och jag filmade en helmassa som nu i efterhand fick mig att le så himla mycket över hur roligt det var då. Min första resa själv med honom och jag trodde jag inte skulle klara det – men klarade det gjorde jag.

Så sliten jag var – mådde verkligen som sämst här och skulle sen i maj där bli sjukskriven för psykisk ohälsa, flippa ur, åkte till Norge och sen hem till mamma och bo med henne i ett år. Önskar jag kunde gå tillbaka till mitt 27-åriga jag och ge henne världens största kram, att säga att det kommer bli bättre.

En av många videoklipp från Göteborgsresan – känns verkligen som ingen ansträngning alls egentligen att sitta där på en båt och kolla på andra båtar. Det var vad jag mäktade med då.

I år har jag inga planer alls. Blir nog jag, och Ossian igen, som oftast på valborg. Kanske min bror kommer över. Kanske skålar jag för ljuset och våren och löven. Den sker ju därute, varje år, vad som än händer.

Fransk potatis och purjolökssoppa

Mat är typ bäst, jag har ju en andra karriär i restaurangbranschen och hoppar in extra ungefär en gång i månaden på en eventresturang i stan. Ägnar även söndagarna åt att göra mycket mat och detta blev gårdagens lunch. Receptet lärde jag mig på ”Sveriges yngsta mästerkock” när det gick, men jag gjorde om det till mjölkfritt och vet du, det smakar lika bra, la även till en morot för att få bättre färg för jag tycker inte beige är den snyggaste färgen på mat egentligen.

Vad du behöver är:

Potatis, cirka 500 gram

1 purjölök

Vitlök efter tycke och smak (jag kör 3 klyftor till 2 personer)

1 burk (4 dl) kokosmjölk (ta Kungmarkatta och slipp bisfenoler)

6 dl vatten

Salt, peppar och grönsaksbuljongtärning samt en skvätt olivolja

Topping: Persilja, hasselnötter/solrosfrön och citronzest

  1. Skala och skiva löken tunt. Skala och skär potatisen i tunna skivor. Finhacka persiljan, ta inte med den grova delen.
  2. Fräs löken i oljan, ej på för hög värme, 20-25 minuter. Rör om då och då. Tillsätt potatisen, smulade buljongtärningar och fräs cirka 5 minuter.
  3. Tillsätt hälften av vattnet och koka soppan i 10 minuter eller tills potatisen är helt mjuk. Späd med resten av vattnet och kokosmjölken till önskad konsistens, koka upp och sjud cirka 5 minuter. Smaka av med salt och peppar. Vill du ha slät soppa, kör nu den i mixern.
  4. Dags att göra topping. Det är verkligen halva rätten i mitt tycke! Riv zesten av en citron och hacka persiljan. Torrosta hackade hasselnötter eller solrosfrön med citronzesten i cirka 5 minuter. Lägg sen på persiljan och toppingen på soppan och ät.

Hamna i matkoma. Och sen ät lite till. Alltså älskar denna soppan, borde göras oftare.

Vecka 17

För att få nån form på bloggandet så kör vi ett måndagsinlägg där jag berättar lite om kommande vecka och vad jag kan göra. Idag blir det sängliggande för hela dagen då jag vart på biopsi (aj!), men det går ändå ingen nöd på mig, då jag fyllt på med tidningar, choklad och fulltankad dator.

Sen ska jag försöka få ett kapitel läst i Trafikens grunder då ett av mina mål för i år är att få körkort. 30 år – dags att ta det 🙂 ska boka in körlektioner igen också, tog uppehåll nu i en och en halv månad på grund av corona.

Målet för denna veckan är att ta mig igenom morgondagen med alldeles för många möten (dubbelbokade till och med vissa av dom) med krisledningsnämnd, drift och servicenämnd och gruppmöte, allt på distans.  Jag ska även hinna med 1500 ord skrivna på min uppsats, påbörja min nya kurs i Internationell ekonomi och sen försöka få till stånd en aw på zoom på lördag med mina vänner. Hämtmat, vin och prat in på småtimmarna, ser fram emot det. Vi har kört det två lördagar i rad nu och det blev väldigt härligt nu när man inte kan ses som vanligt.  Och sist men inte minst, köra en undersökning för de som följer min lokala klimatrörelse om vad för verktyg de vill ha av oss för att vässa sitt klimatengemang, man måste ju passa på när tid finns.

Undrar om corona-tider kommer bli ett nytt begrepp, likt kristider??

Rörelseglädje

Just nu läser jag en kurs som heter The Science of Well-being distans på Yale University och jag måste säga – den är bara så bra! Jag kommer nog göra en längre inlägg om just den kursen och vad jag lärt mig när kursen är slut i sommar. Men en viktig sak som de tog upp är att rörelse är viktigt för ditt mående. Att livet inte är som det ska vara gör att vi alla kan skapa nya rutiner som får oss att må bättre, och jag valde att lägga upp enkelt träningsschema för att må bättre, springa 3 km var tredje dag (vilket är ett varv runt den ö jag bor på) och träna core 10 minuter varje dag. Sen när vattnet blivit varmare så blir det även simning varje dag, som varje sommar.

Jag som sprungit flera mil utan att behöva stanna känner en viss frustration, jag kan egentligen längre. Jag är egentligen snabbare och starkare. Men samtidigt måste jag vara snäll. Jag är inte samma som jag var innan, innan skador och olyckor. Så jag tar ett steg i taget, och väljer glädjen över att jag faktiskt kan springa igen. Tänker leka in den här våren – och bara njuta av att jag kan ta mig framåt.

Om även du vill använda den här tiden så finns det massor med tips och trix ute, till exempel kör Friskis&Svettis gratis onlineklasser. Min vän Johara skapade FB-gruppen Teach4Health där alla medlemmar är själva med och peppar varandra till att röra sig. Inge pekpinnar, bara kul. Och få in vardagsträningen i ditt liv, gå i trapporna istället för hissen, lek med ungen, ta en varukorg istället för kundvagn så får du lite styrketräning, hoppa hopprep och gör kullerbyttor igen (varning på det sista, svårare än vad man kan tro i vuxen ålder!)

Lek in rörelseglädjen – så får du se att orken kommer på köpet.

Aspö

Långfredagen ägnades åt att ta färjan ut till Aspö och praktisera den ädla konsten i att sitta på en brygga och bara va. Jag flyttade till Karlskrona sommaren 2016 och för mig är dessa öar, att leva i en skärgårdsstad en ”nyp mig jag drömmer”-upplevelse.

Aspö är en ö där du kan komma djurlivet väldigt nära och ändå ha civilisation runt hörnet. Såg till exempel ett gäng rådjur och som vi kom nära inpå.

Lagom produktplacering här, men älskar verkligen Kleen Kanteen och fick nu världens bästa termos i världens bästa färg av världens finast vän när jag fyllde 30. Så glad och använder den varje dag. Fyller den med te och bara njuter av vädret och havet.

Här satt vi länge och bara njöt av bobyggarna. Hade fiskespöt i väskan men det åkte inte fram idag – ville inte störa svanarna. Men på måndag så – då kanske de är klara och vi kan fiska.

Hej hej från mig. Ossian ville ta en bild på mig när jag satt på Ljugarbänken med vindblåst hår – en tillvaro man får vänja sig vid när man bor vid kusten.

Något annat man får vänja sig på kusten är illaluktande tång, gamla skelettdelar och rent skräp, man kommer lika nära de vackra och levande som det döda och förmultnande. Båda är en del av naturen och vill nog inte ha det annorlunda ändå – tja förutom skräpet då, det kan gärna få försvinna.

Liten utflykt på bara två timmar men känner mig rikare och mer välmående. Man behöver inte göra det svårare än så för sig.